Igår googlade jag runt lite och hittade en blogg (helt utav slumpen) som var hemsk. Det var en så att säga "anonym" blogg. Tjejen gick inte ut med sitt namn, inte sin ålder, inte vart hon kom från inga bilder på sig själv, inga namn på hennes nära. Ingeting. Och jag förstår varför. Hon skrev om hennes allra djupaste tankar om hur hon såg på sig själv och om hur hon trodde andra uppfattade henne. Hon hatar sig själv och tror att alla andra också hatar henne. Hon verkade lida av psykiska störningar. (om ni undrar varför jag skriver i dåtid så har det att göra med att jag inte vet om hon lever eller inte) Hennes värsta problem var att hon var "tjock" hon skrev att hon var 173 cm och vägde 55 kg och att hon var "lönnfet" Hon ville skära upp sina handleder för hon hade sån ångest om hon hade ätit något "onyttigt" hon skrev även att hon aldrig kommer bli nöjd med sig själv förens hon är size zero. Hon önskade att hon hade anorexia. Hon ville så gärna bli smal så hon beställde hem droger på internet som skulle göra henne smal. 
"jag är hellre smal & trött än pigg & tjock" skrev hon i ett inlägg.
Hon läste även Thinspiration bloggar som jag var tvungen att kolla in och där får man läsa om tvätäkte anorektiker.. Hittade även videos. Fanns en speciell som hette "the voice of Ana" usch och fy säger jag bara. Att unga tjejer läser sånt och tar åt sig är hemskt. 

Hur hemskt låter inte detta? När jag läste hennes blogg kunde jag inte göra annat än att tycka synd om henne. 
Hur kan inte ens familj som känner en bäst i hela vida världen märka att man mår såhär dåligt. Visst hon bodde inte hemma men hon skrev i bloggen att hon hade daglig kontakt med sin familj. 
Men hur kan man önska sig anorexia? Hur kan man vilja må dåligt. Hon ville känna sig yr och må illa hela dagarna bara hon fick vara smal. Har jag missat äta en dag så klara jag inte göra någonting jag mår bara så himla dåligt. Hur kan man önska att må så varje dag? 
Något annat jag inte förstår är hur någon kan ha såhär dåligt självförtroende.. För mig känns det omöjligt. Jag har inte alltid världens bästa självförtroende men jag accepterar ändå mig sjävl som jag är och jag kan tycka att jag är vacker. Visst finns det saker jag också vill ändra med mig själv. Men inte till vilket pris som helst!